Veckan efter re-op
Då är det söndag, 6 dagar sedan re-op av min GBP.
Det blev en re-op av gbpn i måndags den 30 januari, för att försöka återställa felet.
Operationen gick bra men dom hade jobbigt läkarna med att komma åt och sedan var de tvugna att slita mycket i buken för att få till rätt vinklar.
Har haft väldigt ont efter denna op, och varit väldigt allmän påverkad.
Men så här i efterhand förstår jag varför.
I tisdags kväll kördes jag tillsammans med 4 flaskor för blododling till IVA för att få hjälp med att sticka och ta dessa prover. Narkosläkaren använde ultraljud och gjorde 7 försök innan nålen satt halvdant.
Anledningen till att det blev bråttom var att jag fick 39° feber och den steg.
Ssk sa att det anades tecken på blodförgiftning.
Det följde dagar med hög feber och intravenöst antibiotika. I torsdags började jag känna mej som en människa.
På eftermiddagen (torsdagen) kom Dr Ellen Andersson in och pratade med mej lite om operationen och berättade att jag fick febern av att det under operationen läckte ut lite tarmvätska (trots sug) i buken. Det blev en infektion av det hela.
Hon sa att hon ville fortsätta med intravenöst antibiotika över helgen helst. Och att om jag kunde dricka mellan 1-1,5 liter vätska så skulle jag slippa vätskedroppen. Allt för att slippa slita på nålen som var bäst till antibiotikan.
Lördagen kom och jag skulle få antibiotika och vad har hänt? Jo NÅLJÄVELN hade pajat.
2 sköterskor skulle prova sätta nu nål. Men dom kunde inte så därför kommer en 3e. Men då brast det för mej och jag började gråta, när ska jag få slippa jag orkar inte fler nålar nu, jag har jätte ont och det spelar ingen roll att jag körs till UVA eller IVA där dom har ultraljud för det går ändå inte ju.
Alla sköterskorna backade och sa nej du slipper. Min ansvariga sköterska ringde läkaren och frågade och det var okej att gå över till antibiotika tabletter (dom smakar skit men bättre det än att plågas med nålstick)
Ni kan inte ana hur skönt det är idag. Har sovit bra i natt (med öronproppar då grannen pratar bosniska i sömnen). Det är väl första natten jag har sovit bra under dessa 2 veckor.
